Överlever breddidrotten pandemin?

Det räcker inte med att stilla blödningen som uppstår hos elitklubbarna när deras intäkter minskar. Det är dags att se sambandet mellan breddidrott, folkhälsa och samhällsutveckling. I den idrottsliga värld där jag och många andra befinner oss finns väldigt små kommersiella värden. Vi företräder en breddidrott med fokus på barn, ungdomar och amatörism. Den måste värnas. 

Vi i breddidrotten ser att sjukdomsvågen hotar hela vår sektor och att den långsiktiga effekten av detta blir än försämrad folkhälsa och sämre förutsättningar för utveckling av människor och samhälle.

Den pågående pandemin skapar en rad negativa effekter. Helt logiskt läggs nu störst fokus på att lösa akuta frågor med koppling mot virusets direkta negativa effekter på individ och samhälle. Men lite i skymundan kan också coronavirusets mer långsiktiga, och kanske också kroniska, effekter skönjas.

Nu när världen håller andan och inväntar effekterna av sjukdomens andra våg är det viktigt att beslutsfattare inte bara surrar fast sig i rodret och rider ut stormen, utan också tar ut en riktning och styr vår gemensamma farkost i en riktning som är positiv för samhället och dess medborgare.

Vi kunde redan efter pandemins första våg konstatera att en rad utvecklingsprocesser som pågått i det tysta under våren tagit rejäl fart. Till dessa hör exempelvis ökat användande av digitala tjänster för tjänstesektorn och handeln. Vi ser också att digitala tjänster i högre grad nu används för allehanda möten, såväl de som görs i tjänsten och i det övriga livet.

I digitaliseringsprocesserna uppstår såväl positiva som negativa effekter varav fördelar finns i miljövinster och ökad effektivitet och till de negativa aspekterna hör att personer som arbetat med tjänster som nu digitaliseras nu riskerar arbetslöshet med allt vad det kan betyda. Det som jag här påstår är att den pågående pandemin kommer att bidra till en accelererad samhällsomvandling som till vissa delar kommer att vara positiv och till andra delar kommer att vara negativ.

Inom idrottsrörelsen har det funnits ett starkt fokus på att kompensera föreningar för de negativa ekonomiska effekterna som rådande sjukdomsläge skapat. Det rör sig då om att kompensera för kommersiella aspekter som intäkter från evenemang och biljettintäkter, och detta är givetvis viktigt.

Men idrotten innehåller andra värden än de strikt kommersiella och då kommer raskt frågan om vilka dessa är och sedan kommer frågan om det pågår några processer som är negativa med koppling mot dessa icke-kommersiella värden. I den idrottsliga värld som jag och många andra i vårt land befinner sig så finns väldigt små kommersiella värden.

Jag och vi företräder en breddidrott med fokus på barn, ungdomar och amatörism. Denna breddidrott har förenklat i syfte att skapa lyckliga minnen, sunda kroppar och själar och slutligen då säkerställa att de unga som deltar i våra verksamheter med tiden utvecklas till ansvarstagande skattebetalare.

Detta är uppdraget och de faktorer som hotar utförandet av detta behövliga uppdrag är många och gruvsamma. Bland annat ser vi ett minskat idrottande bland barn. Då särskilt bland barn som växer upp i ekonomiskt bräckliga miljöer. Vi ser också väsentliga svårigheter att bedriva ideell föreningsverksamhet i mindre orter och i glesbygd.

Effekterna av detta är att barn och ungdomar som kanske behöver idrottande som mest riskerar att bli utan denna möjlighet, och frågan är vad då de unga har för vettiga sysselsättningsalternativ kvar. Dessutom innebär detta att utbudet av meningsfulla aktiviteter för unga i landsbygden minskar, och effekten är då givetvis att glesbygdens attraktionskraft minskar med påföljande avfolkning.

I de föreningar där jag själv har en ansvarsposition och i dialog med andra föreningar har jag och många med mig sett stora svårigheter i att driva och utveckla verksamheter som är så viktiga för våra unga medborgare och därmed också för hela vårt framtida samhälle.

Nu när pandemins andra våg sköljer över oss så hotar denna våg att slita med de personer och organisationer som länge kämpat med minskade resurser. Och frågan är då om det kommer att gå att bygga upp det föreningsliv som eroderats och försvunnit och då i sådana fall vilka resurser detta arbete kommer att ta i anspråk.

Föreningslivet är en oerhört viktig kraft i arbetet för positiv samhällsutveckling. Länge har det skett en utarmning av denna sektor då särskilt i utsatta områden och i glesbygd. Vi ser att det finns ett fokus på elitidrott som egentligen är en kommersiell näringsgren, när det också behövs stärkta insatser för en breddidrott som skapar hållbar samhällsnytta, och dessutom är själva basen för elitidrotten.

Om breddidrotten ska finnas kvar och fortsätta att skapa glädje och utveckling för alla i vårt gemensamma samhälle så krävs ett framåtriktat fokus från våra beslutsfattare. Det räcker nu inte med att stilla blödningen som uppstår hos elitklubbarna när deras intäkter minskar. Det är dags att se sambandet mellan breddidrott, folkhälsa och samhällsutveckling.

Vi i breddidrotten ser att sjukdomsvågen hotar hela vår sektor och att den långsiktiga effekten av detta blir än försämrad folkhälsa och sämre förutsättningar för utveckling av människor och samhälle.

För att den ideella sektorn skall rida ut stormen och kanske också gå stärkta ur den krävs åtminstone fyra typer av insatser:

•Ökat ekonomiskt stöd för att upprätthålla och utveckla de ideella organisationerna

•Minskade kostnader för hyra av lokaler som redan ägs av den gemensamma sektorn

•Ökat fokus på sponsring av breddidrott från kommuner och kommunala bolag

•Synliggörande av sambandet mellan breddidrott och effekter på samhälls- och individnivå

Särskilt bör då insatser genomföras för att stötta föreningar som verkar i glesbygd och föreningar som verkar i ekonomiskt utsatta områden.

Om framtiden vet vi ytterst lite, men från vår historia känner vi betydelsen av en stark ideell sektor med ett stort utbud av idrottsaktiviteter för barn och unga.

Nu när stora medel läggs på att stoppa blödningen i den kommersiellt inriktade idrottssektorn, så är det på tiden att vi förstår breddidrottens betydelse och då använder våra skattepengar till att utveckla breddidrottens förmåga till att skapa samhällsnytta. För visst är det så skattepengar egentligen ska användas.

Fritz Sprung, ordförande Tegs SK Hockey och Tegs SK Hockey ungdom

Debatt: Överlever breddidrotten pandemin?

VK, 2020-11-13

Senaste nyheterna

Nyhetsarkiv